Litteracitet
Litteracitet
Hur kan ni med de elever ni har i modersmålsundervisning stötta eleverna så att de utvecklar sin litteracitet? Ge ett konkret exempel på ett undervisningsmoment och referera också till forskning i er reflektion.
Hur kan ni medverka till att eleverna når de krav vi har på litteracitet idag gällande media- och kommunikationskunnighet? Vad behöver vi lärare för kunskaper+ vad behöver eleverna förstå (ord, begrepp, tecken, symboler, kultur o.s.v)? Ge även här ett konkret exempel på hur ni till exempel kan jobba med reklam med era elever.
Fundera kring det här med reklam och på vilket sätt de är kulturbärare, vad det krävs för kulturell erfarenhet för att tolka reklambilder, vad de visar om oss och vårt samhälle. Hur skulle ni jobba med era elever? Hur tolkar vi reklam olika beroende på vår kontext, erfarenhet etc.? Hur skulle ni kunna arbeta med källkritik och med värderingar etc.? Nedan är en länk till reklambilder ni kan reflektera över när ni gör uppgiften
Litteracitet är hur man läser, förstår och skriver ett språk med bokstäver, siffror och symboler. Det är ett av de enklaste sätten att kommunicera och förstå varandra i ett samhälle oavsett av deras distansskillnad. Det är mycket viktigt för varje individ att lära sig hur man läser och skriver utan att beakta om han/hon är vuxen, barn, kvinna eller man. Genom civilisationerna går samhällen genom många stadier för att lära sig nya saker för dem att lyckas i livet med små utmaningar eller utan hinder.
Vi försöker alltid förstå barnets förmåga att läsa, skriva och resonera innan vi börjar modersmålsundervisningen kurs för att placera rätt material nivå. Efter denna kartläggning av elever börjar vi att undervisa lämpliga böcker och material på efterföljande sätt. Vissa elever börjar från början och andra kan skriva och läsa upp till en viss utsträckning. Men vi alla vet skolspråk och gatuspråk eller familj språk är olika så det tar lång tid att anpassa och lära sig skolspråk för att läsa, förstå och skriva texter på deras nivåer.
Som lärare följer jag skolens läroplan och kursplan eftersom det finns vad vi förväntades uppnå som en central kunskap och mål. Jag skapar ett arbetsplan som en spegel varje vecka för olika grupper med mål, läromedel, lektioner, material och metoder som jag kommer att tillämpa under dessa perioder. I undervisningsmetoderna ingår att läsa böcker, titta på filmer, ritningar, bilder, fokusgrupp diskussioner och lärande spel etc. Efter lektionen utvärderar vi uppsatta mål och vad vi har gjort så hittills, vare om vi behöver förbättringar eller upprätthålla på samma sätt. Jag gör mitt arbetsplan för att anpassa hos mina elevers förmåga, skolkursplan och tolkar med situationen på plats och fokuserade grupper för att utveckla i områden. Jag delar mitt arbetsplan med eleverna för att bli medvetna, progressera och öva mer i skolan eller hemma.
Media och kommunikation hjälper oss till att förbättra och uppmuntra eleverna att lära sig och delta aktivt i inlärningsprocessen eftersom det finns många medieplattformar med resurser som kan motivera eleverna att koncentrera sig och intressera sig för lektionerna. Medier i allmänhet ger oss möjlighet att få nyheter, uppdaterade data och information som hjälper vår undervisning/inlärningsprocess med ny teknik som lockar elever att känna sig välkomna. Ett bra exempel är gruppen sociala medier (Facebook) som lärare/elever sprider information mycket snabbt och uppdaterar varandra utan bortkoppling. Som lärare vi behöver läsa och förbereda innan lektionen för att förstå begreppen och samla alla som eleverna behöver i enkla sättet för att jag måste ha mer kunskaper, nyheter och information än eleverna. Vi måste fortsätta att läsa och lära oss nya saker hela tiden för att få kunskaper och ta uppfriskningskurser för att vara kompetenta. Vi använder ibland reklam från tidningar för att läsa eller översätta från Svenska till Somaliska språket eller skriva liknande på något annat som choklad. Vi spelar in eller filmer ibland om vad vi gör för att visa föräldrarna barns framsteg hur långt de har lärt sig i detta ämne och det motiverar båda elever och föräldrar och bygger elevens självtroende.
Vi kan använda denna reklam för att beskriva barnets utseende och gissa situationen för dessa barn med hänvisning till det humanitära perspektivet. En reklam kan vara kulturbärare eftersom vi kan visa kulturer i vissa samhällen. Reklam främjar och speglar helt befintliga kulturella värden, i verkligheten utvecklar inte bara marknadsandelar men de också utvidgar marknadens storlek. Reklam påverkar också värden och kan normalisera värden eller beteende.
Källkritik är jätte viktig för att man behöver sortera vilken källa man kan lita på och vilka källor man inte kan lita på. Det finns vissa källor (hemsidor, människor och företag) som man inte kan tro på för att det finns inte kontakt, namn, adress och telefon. Om källorna är från myndigheter, föräldrar, kända personer eller företag som inte döljer adressen, namn eller telefon så kan man lita på den.
Somaliska läskunnighet har en fördel eftersom de alfabetiska bokstäver som vi använder är från latin och läser samma sätt som de i svenska språket, om barnet utvecklar på svenska utvecklar också lika mycket på Somaliska och tvärtom. Finns få bokstäver som uttalar olika men med övningar och repetition av bokstäverna klarar barnen bra. Det somaliska språket skrevs mellan 1973 till 1974 följt av läskunnighetskampanjen i städerna och på landsbygden med hjälp av cirka tjugo tusen volontärlärare från högskolor. Före denna tid använde folk andra språk för exempel Italienska, engelska, franska och arabiska språken. Alla myndighetsdokument fanns på dessa språk och om man vill kommunicera med någon skriftligen måste man använda ett av dessa språk. Till idag Somaliska språket har begränsad struktur och grammatik där finns inga vanliga akademiska dokument eller böcker att läsa. Språket gjorde inte mycket framsteg på grund av i bondekriget i Somalia.
